Agera utan att diskriminera – distans 25%

DISTANSKURS

Agera utan att diskriminera på Röda Korsets folkhögskola är en kurs för dig som vill arbeta aktivt med bemötande och antidiskrimineringKursen vill synliggöra den strukturella diskriminering som finns i Sverige idag och undersöker vilka konsekvenser en mer utbredd rasism fårför Sverige som land och för den enskilda individenDiskussioner och lärande bygger kursen men, också aktivt agerande mot rasismfrämlingsfientlighet och intoleransi form av debatt och annan opinionsbildning.

Agera utan att diskriminera utgår från kärnan i de mänskliga rättigheterna, att alla är lika mycket värda. Fokus ligger på vad vi kan göra för att få ökad respekt och förståelse för varandra i ett mångkulturellt Sverige.   

Kursen har ett undersökande arbetssätt och problematiserar strategier för social gemenskap, strukturell diskriminering och hur rasism och intolerans kan bemötas. I kursen ingår också ett eget informationsarbete där deltagarna arbetar kreativt och utåtriktat. Det kan vara i form av debattartiklar, föreläsningar, utställningar, debatter eller andra aktioner. Kursen innehåller en rad föreläsningar med aktuella debattörer, politiker och myndigheter.  

Agera utan att diskriminera vill vara en mötesplats för lärande och mobilisering för ett samhälle som bygger på gemenskap och agerar mot rasism och intolerans.

Det är tre obligatoriska träffar: 1-2 okt, 5-6 nov, 10-11 dec.

Efter avslutad kurs förväntas deltagarna: 

  • ha kunskapom strukturell diskriminering med utgångspunkt från de mänskliga rättigheterna 
  • vara medvetnaom och motverka rasism
  • ha utvecklat effektiva/mobiliserande metoder för att arbeta emot strukturell diskriminering 
  • haft möjlighet att skapa nätverk med andra aktörer som arbetar med social gemenskap 
  • vara aktiva samhällsmedborgare

Undrar du över kursens innehåll kan du kontakta kursansvarig Meral Onmaz meral.onmaz@redcross.se

Kursen Agera utan att diskriminera har funnits som terminskurs på distans sedan våren 2011. Sedan dess har över tvåhundra deltagare utbildats i antidiskriminering. De som har gått har varit lärare, myndighetspersonal (migrationsverket, skolinspektionen, utbildningsförvaltningen), personal på boenden för ensamkommande ungdomar, journalister, undersköterskor, museipersonal, läkarstudenter och MR-studenter.

KURSINFORMATION

Kurstid:
21/9 2020- 18/12 2020
Studierna är på deltid 25%

Materialkostnad:
500 kr/termin
Kostnader för studiebesök och kurslitteratur tillkommer.

Anmälan och antagning:
Löpande antagning.
Gymnasiebehörighet eller motsvarande samt goda kunskaper i svenska. Engagemang i frivilligorganisationer är en merit.

Kursansvarig:
Meral Onmaz

5/5

KOMMENTARER FRÅN TIDIGARE DELTAGARE

”Agera utan att diskriminera är en väldigt lärorik och intressant kurs som jag
rekommenderar alla att läsa! Gillar blandningen av teori med läsning av
rapporter etc samtidigt som kursen har nära koppling till diskriminering i
verkligheten. Ett plus för många intressanta föreläsare!”


”Lärorik kurs som passar perfekt med dagens verklighet, förutom att lära sig nya saker, lär man sig att använda sig utav kunskapen och verktygen i andra sammanhang som tillhör vardagslivet också”

”Tillsammans hjälptes vi åt att ge ljus åt frågor som berörde orättvisa, diskriminering, normkritik och tolkningsföreträden. Otroligt värdefullt!”

Produktioner av deltagare på Agera utan diskriminera

Som ett moment i kursen gör deltagarna egna aktioner och påverkansarbete mot diskriminering. Nedan kan du se några exempel på detta.


Hösten 2019 skapade deltagarna på kursen ett diskussionsunderlag om strukturell diskriminering och rasism. Ta del av materialet här: Agera utan att diskriminera HT2019.

”Aktion mot bostadssegregation”

En sen eftermiddag i december 2014 åkte kursdeltagarna till Slussen i Stockholm för att göra förbipasserande uppmärksamma på den extrema bostadssegregation som råder i Stockholm och andra städer i Sverige.

Aktion mot bostadssegregation

Intervju med Ulrika Sandin, lärare på Agera utan att diskriminera. Intervjun gjordes år 2012 och kursen har vidareutvecklats sedan dess.

Ulrika Sandin arbetar som lärare i kursen ”Agera utan att diskriminera” på Röda Korsets folkhögskola.

Varje termin genomför ni kursen ”Agera utan att diskriminera”, varför startade ni den?

Kursens tillkomst har sin upprinnelse i den frustration vi kände över att ha en verksamhet som inte riktigt hängde ihop. Å ena sidan har vi specialkurser med inriktning på globala frågor där deltagarna huvudsakligen var unga etniska svenskar och å andra sidan allmänna kurser med deltagare från hela världen. Det kändes absurt att ha denna uppdelning mellan särskild kurs och allmän kurs och absolut nödvändigt att hitta former för närmare samverkan och mötesplatser för våra deltagare.

Vi hade också en diskussion om vilka begrepp vi använder när vi talar om våra deltagare på allmän kurs, mellan lärarna och också med deltagarna själva. Vi diskuterade begrepp som invandrare, utlandsfödd, utländsk bakgrund för att förstå vilken laddning som ligger i dem. Det skapade en ökad medvetenhet hos oss och också en kunskap om att våra deltagare på många olika sätt har erfarenhet av främlingsfientlighet och diskriminering.

Man kan säga att arbetet med kursen har blivit som ett fortbildningsprojekt för oss lärare och att vi inser att deltagarna på allmän kurs är en resurs för vårt eget lärande.

Hur är kursen upplagd?

Det är en distanskurs på 25% under en termin med tre träffar på vår folkhögskola.  Under dessa träffar har vi öppna föreläsningar där skolans alla kurser kan delta. På så sätt har kursen blivit en katalysator för flera olika typer av samarbeten på skolan: Gemensamma föreläsningar och diskussioner, projektarbeten och undersökningar i de olika kurserna och filmproduktion. Bland föreläsare har vi haft integrationsminister Erik Ullenhag, Paul Lappalainen från Diskrimineringsombudsmannen, Alexander Bengtsson från EXPO och Mona Sahlin för att nämna några.

Mellan träffarna arbetar deltagarna med studieuppgifter. De två första gångerna har vi använt First Class, nu prövar vi Facebook. Det har inte varit alldeles enkelt att rekrytera till kursen men vi har lyckats får en stor blandning när det gäller ålder, varifrån man kommer och vilken utbildningsbakgrund man har.

En väldigt viktig del av kursen är att deltagarna formulerar någon typ av förslag för att motverka diskriminering och att de sedan agerar för att förverkliga detta förslag.

Våra deltagare på allmän kurs har uppmärksammat att deras barn läser svenska som andra språk trots att de är födda i Sverige.  De undrar varför och på vilka grunder detta har bestämts? Hela skolan har varit engagerad i en läroprocess kring detta. Dokumentärfilmkursen har gjort en film och frågan drivs nu som ett medborgarförslag.

Se filmen (8 min)

Vad använder ni för material i kursen? 

Man kan säga att vi har rört oss ifrån att huvudsakligen fokusera främlingsfientlighet och rasism till att mest intressera oss för det man kallar strukturell diskriminering. Grundbok är  ”Det blågula glashuset” av Paul Lappalainen. Det är en statlig offentlig utredning från 2005 och den fokuserar på strukturell diskriminering på etnisk och religiös grund.

Lappalainens uppfattning är att perspektivet bör flyttas från brister hos minoriteter till att uppmärksamma de hinder som majoritetssamhället sätter upp för att alla ska kunna delta på lika villkor.  Därför är det viktigt att upprätta mångfaldsplaner så att de faktiska förhållandena blir synliga.  Det är särskilt viktigt att se över de kriterier man har vid rekrytering an ny personal. Lappalainens analys har fått oss själva att ifrågasätta hur vår rekrytering går till. Vi är tre etniska svenskar som arbetar med kursen, hur har det blivit så? Lappalainen förespråkar skärpt lagstiftning som en väg till attitydförändring.

Vi använder även en bok som heter ”Agera – utan att diskriminera” som är resultatet av ett projekt som Röda Korset arbetade med tillsammans med Sveriges antidiskrimineringsbyråer, det är ifrån detta projekt vi har hämtat vårt namn. Vi använder även Interfems ”Makthandboken”. Utöver detta använder vi aktuella nyhetsartiklar.

Vad har samarbetet med EXPO betytt?

Samarbetet med EXPO har varit mycket värdefullt. Vi vet att främlingsfientliga och högerextrema krafter vinner mark i Europa och EXPO har en mycket gedigen kunskap om dessa företeelser. Det är viktigt att lära känna sin ”fiende” och bli medveten om hur budskapen är utformade och vilka planer som finns.  Sverige har en historia som är full av diskriminering, det är något man måste känna till.

EXPO: s grundliga kunskaper om ämnesområdet ger ökad trovärdighet och status åt kursen.

Vilka är era viktigaste lärdomar av arbetet med kursen?

Jag skulle säga att det är att våga och att ha förmågan att lyssna in våra deltagare på allmän kurs och deras erfarenheter av strukturell diskriminering.  Att vi skapar en förtroendefull relation så att de vågar berätta.  Dessa berättelser och erfarenheter ger oss en trovärdig och verklighetsbaserad ingång i kursen

Ett av folkbildningens sju prioriterade verksamhetsområden är ”Det mångkulturella samhällets utmaningar”. Vilka råd vill du ge till de studieförbund och folkhögskolor för att ta sig an den utmaningen?

Lyssna och lär av våra deltagare från andra länder och försök att tillsammans skapa förändring. Inom folkbildningen har vi plattformar och informationskanaler som vi kan erbjuda våra deltagare. Tillsamman kan vi t.ex. nå integrationsminister Erik Ullenhag, det kan inte deltagarna själva.

Det här är processer som måste få ta tid. Vi bör samarbeta mellan folkhögskolorna och studieförbunden. I södra Stockholm är vi ett antal folkhögskolor som tillsammans driver frågan om rätten till fler terminer hos CSN för deltagare med kort utbildningsbakgrund.

Det är viktigt att agera. Tillsammans med deltagarna har vi utformat ett medborgarförslag till kommunfullmäktige i Huddinge och Botkyrka och till stadsdelsnämnden i Skärholmen där vi kräver förändrad praxis när det gäller svenskundervisning och svenska som andra språk för barn som är födda i Sverige. Barn till invandrare ska inte slentrianmässigt tilldelas svenska som andra språk.


Om projektet ”Körkort åt alla!” Projektarbete av Paavo Roukojärvi på Agera utan att diskriminera våren 2015.

Körkort åt alla